Vedhygge Oretorp Högaberg 15 km

Ladda ned

Foton från leden

Av

Sven-Gunnar Lövkvist

1 754 160 2217

Se fler spår från den här upphovspersonen

Statistik för leden

Avstånd: 14,63 km
Höjdökning: 198 m
Svårighetsnivå: Svår
Höjdsänkning: 198 m
Max höjd: 143 m
TrailRank: 53
Min höjd: 5 m
Ledtyp: Slinga

Rörlig tid: 2 timmar 53 minuter
Tid: 3 timmar 20 minuter
Koordinater: 2520
Uppladdad: 14 januari 2022
Registrerad: januari 2022

Var den första som applåderar

i närheten av Ignaberga, Skåne (Ruoŧŧa)

Visad 242 gånger, laddats ned 1 gånger

Foton från leden

Vägbeskrivning

Vandringen börjar med att passera genom ett område med igenrasade gruvor från 1100 talet (och några hundra år framåt). Vi passerar Oretorps fruktodlingar, går runt Högaberg och tillbaka genom fruktodlingen för att på vägen tillbaka vika av till "Blåsippebacken". Avslutar med att vandra invid den efter kalkbrytningen återställda delen av dagbrottet.

Ca 12 km är lättvandrad skogsväg. Jag har ändå klassat vandringen som svår med hänsyn till längden och höjdmetrarna.

I Ingnaberga har kalksten brutits och bränts från slutet av 1100-talet, då Ignaberga gamla kyrka byggdes. Carl von Linné besökte Vedhygge gruva i Ignaberga, där brytningen ägde rum från 1500-talet till 1700-talets mitt, på sin skånska resa 1749. Underjordisk brytning skedde i flera små brott vid Tykarpsgrottan från 1700-talet till 1888.[1]

Nuvarande Ignaberga kalkbrott ligger i norra delen av Nävlingeåsen, varunder ett 5-15 meter lager av morän finns en kalkklippa.

Waypoints

Parking

Archaeological site

Igenrasade gruvor från 1100 talet (och några hundra år framåt). Man lämnade inga pelare att bära upp taket (ovanliggande mark). I Tykarpsgrottan, den yngsta och enda gruva man kan besöka i området, började bönderna bryta kalk i mitten av 1700-talet. I slutet av 1800-talet när brytningen upphörde i gruvan hade den mer industriella kalkbrytning påbörjats ovan jord i Ignaberga kalkbrott. Här kunde man bryta större mängder kalk under kortare tid, och konkurrerade ut den underjordiska kalkbrytningen. Den mängd man bröt ovan jord på en dag motsvarade ett års brytning under jord. Kvar i Tykarpsgrottan finns idag en 20 000 m² underjordisk labyrint med salar, gångar och hundratals pelare. Här har man sedan 1920-talet hållit guidade visningar för allmänheten. Temperaturen i gruvan är +8 °c året runt.

Snett Vänster

Panorama

In i skogen, följ stigen

Höger

Photo

Oretorps fuktodling

Photo

Vinslövs lagersilos i fjärran

Photo

Höger därefter Vänster

Photo

Snett höger

Photo

Snett Vänster

Oretorps fruktodling

Photo

Vänster

Följ stigen till höger ner till 'Blåsippebacken '

Blåsippebacken

Bild avOmråde med raserade mindre kalkgruvor

Område med raserade mindre kalkgruvor

Inofficiell badplats

Gå på vallen, i vägkanten eller nedanför vallen mot sjön

Photo

Följ stora vägen ute till vänster för säkerhets skull

Photo

Följ ryggen eller annan framkomlig väg med sjön på höger sida

Waypoint

Återställd del av dagbrott efter kalkbrytning. Naturvärden Ignaberga kalkbrott kan besökas flera gånger om året under olika årstider. Det mest framträdande och det du ögonblickligen ser är kalken: allt är vitt. På grund av detta finns här också en del arter som svårligen kan ses på andra platser där kalk inte kommer i dagen. Kalken består inte minst av fossiler, och den med lite tålamod kan därför här finna allt från sjöstjärnor till hajtänder. De blottade partierna med kalk blir snabbt uppvärmda och i sluttningarna kan du leta efter sandödla. I branterna häckar backsvala. I dammarna häckar olika sjöfåglar och en del rastar också under vår- och höststräcken. Finns där vatten finns där också trollsländor, här är exempelvis en av Europas största arter, blå kejsartrollslända, vanlig. Fjärilar som mindre- och vitfläckig guldvinge samt skalbaggen gullrisbock kan den med uppmärksamheten riktad neråt finna. Den senare gynnas av det invasiva kanadensiska gullriset som breder ut sig över mycket stora ytor här. En annan invasiv växt finns i dammarna: smal vattenpest (läs mer om invasiva arter här). Betydligt trevligare växter som både är kalkgynnade och allt annat än invasiva här är stenkrassing, slokstarr och luddunört.