Kastagropen Döda byn 7km

Gå mot Kastagropen

Kastagropen med predikstolen

Photo

Höger mot Lerjevallen

Vänster in i skogen

Följ skogsvägen till vänster

Höger, följ medeltida väg till Spångabro

Vänster

Höger

Photo

Skära-Lassens följ skogsvägen norrut

Lägenhetsbebyggelse Typ: torp Beskrivning av lämning Torplämning, ca 65 x 30 m (NV - SÖ) bestående av 1 boningshusgrund och 1 ekonomibyggnadsgrund. Boningshusgrunden är ca 9 x 5 m (NNÖ - SSV) med spismursröse, 2 x 2 m st och 1,5 m h. Grundens avgränsning mot intilliggande väg är otydlig. Ekonomibyggnadsgrunden är ca 8 x 4 m (NÖ - SV) med intill 1,8 m h kallmurade väggrester. Ingrävd i backen, bestående av två sektioner med 0,7 m br mellanvägg och varsin ingång i SÖ.

Höger följ stengärsgården ett par hundra meter till Rosatorpet

Rosa-torpet

Lägenhetsbebyggelse Typ: torp Beskrivning av lämning Torplämning, ca 35 x 20 m (NÖ - SV) bestående av 1 boningshusgrund och 1 ekonomibyggnadsgrund. Boningshusgrunden är ca 10 x 5 m (VNV - ÖSÖ) med intill 1,2 m h kallmurade väggrester. Spismursröse, 2,5 x 1,5 m (NNÖ - SSV) och 1,2 m h. Grunden är ingrävd i sluttning. I vinkel till denna är en mindre husgrund, 6 x 3 m NNÖ - SSV).

Följ gammal väg österut därefter genom granplantering till Spångabrotorpet

Hägnadssystem Beskrivning av lämning Hägnadssystem bestående av 16 stenmurar med en sammanlagd längd av ca 1570 m. Murarna är 0,5 - 1 m br och 0,3 - 1,2 m h. Murarna i SV omger sentida odlingsytor. Två av murarna kantar en äldre väg mellan torp.

Spångabrotorpet

Lägenhetsbebyggelse Typ: torp Beskrivning av lämning Torplämning, bestående av 1 husgrund. Denna är uppskattningsvis ca 15 x 5 m (NV - SÖ) med källare i NV som fyllts med sten.

Vänster följ skogsvägen

Haje-Pers följ stengärsgården till vänster ca 200 m

Haje-Pers ruin

19.Haje-Pers Haje-Pers Torpet har fått sitt namn efter en man som kallades Haje-Per. Han hette egentligen Per Olsson d y. Eric Olsson återger att han fått berättat för sig att Haje-Per hade en hushållerska som var Erics farmors syster, Elna Granqvist, född 1865. De bodde i torpet på 1890-talet. Tillsammans med Haje-Per hade hon två barn. När de skulle gå till prästen i Oppmanna för att ta ut lysning blev de ovänner, så det planerade äktenskapet blev inte av. Senare bodde Viktor och Hilda Strömberg på torpet, troligen i slutet av 1910-talet. Viktor dog i Spanska sjukan 1919. Då flyttade Hilda Strömberg till sin far på Örsnäs ägor. Den siste brukaren var troligtvis Örna-Bengten och hans hustru Hanna som flyttar in 1919. Örna-Bengten kom från Örnanäs i Örkeneds socken. Eric Olsson berättar att han från sin barndom är mer bekant med att platsen benämns Bengtas eller Örna-Bengts. Torpet Haje-Pers finns inte utritat på några äldre kartor. Det närmaste man kommer är den häradsekonomiska kartan från 1929-31. På den syns en konstigt vinklad gräns där lämningarna ligger idag. Vid den typen av gränser hittar man ofta torp, uppger Bertil Helgesson. Eftersom Haje-Pers inte heller finns med på lantmäterikartan (ägodelning) från 1861, kan man anta att torpet är byggt senare än 1861 och rivet före 1929, eller att det av någon anledning inte kom att ritas in på kartan. Källa:Hembygdsföreningens årsskrift 2008.

Sätta-Nissens

20. Slätta-Nissens Slätta-Nissens Namnet Slätta-Nissens kommer av att Nils Jönsson, Slätta-Nissen, bodde i torpet i början av 1900-talet. Torpets siste boende var Slätta-Nissens fosterson Robert Lindberg som bodde här några år in på 1930-talet. Det tidigaste kartbelägget från torpet är från enskiftet 1812. På platsen finns bostadshuset markerat samt inägor. Torpet ligger inom Norra Kopparetorps ägor. 1930 ägdes torpet av Olof Olsson, Klockenakull, som även brukade marken. Efter att torpet stått tomt en tid och blev tillhåll för bl a luffare valde Olof av flera orsaker att elda ned torpet någon gång i mitten av 1940-talet. Källa: Artikel i hembygdsföreningens årsskrift 2008. Koordinater: SWEREF 99 TM: N623158 E046003 RT 90: X623420 Y141007 lat/long/WGS84: N56o13,645’ E14 o21,322’

Starkatorpet

21. Starkatorpet Starkatorpet Torpet låg på Fegelstorps utmarker och har fått sitt namn efter de sista brukarna Sven och Malena Stark. Sven Stark dog 1916 och Malena flyttade från Vånga socken före 1920 till Österslöv. Torpet eldades medvetet ned på 1920-talet. Starkatorpet låter sig inte hitta så lätt i det äldre kartmaterialet. På karta från 1861-62 finns markering för torp som troligtvis är Starkatorpet. På den häradsekonomiska kartan från 1931 syns inägorna tydligt markerade, mellan dem finns en liten markering som kan vara Starkatorpet. Eric Olsson minns att inägorna brukades som åkrar på 1950-talet av Fegelstorp. Lämningarna efter husgrunden är delvis förstörda, troligtvis i samband med skogsarbeten, men är fortfarande fullt synliga. Kvar finns grundstenar, spismursröse och stenmurar. Källa: Hembygdsföreningens årsskrift 2008. Dokument: Starkatorpet, av Laila Stark, ur hembygdsföreningens årsskrift 2013. Koordinater: SWEREF 99 TM: N6231540 E0460210 RT 90: X623416 Y141025 lat/long/WGS84: N56o13,625’ E14 o21,498’

Vänster till start