Hovdala naturreservat - Dalleröd och Solhem

Lär känna vårt nya naturreservat Hovdala - Dalleröd och Solhem. Här går vi motsols längs reservatets yttre gräns. Likt Linus försöker vi hålla oss på linjen men där det är för blött eller snårigt väljer vi närmaste och bästa stig istället. Trots detta består vandringen av en mindre del obanad terräng dvs. utan stig och med buskage. Jag har i ett annat spår gått exakt på reservatsgränsen men i den här varianten ersatt de svåraste partierna. På bilden kan man jämföra ledsträckningen (orange) med Naturreservatets gränser (grön) Välj Lantmäteriets karta i Wikiloc där är naturreservatets gräns markerad.

LÄNSSTYRELSENS TEXT:
Hovdala naturreservat ingår i det stora rekreationsområde som omger Hovdala slott söder om Finjasjön. Här möts du av lummiga ädellövsskogar, öppna betesmarker och milsvida utsikter. De stora arealerna med blandade trädslag och död ved saknar motstycke i Sverige. Naturen är artrik med flera sällsynta växter och djur. Här finns inte mindre än 18 av Sveriges 19 fladdermusarter. I väster omfamnas området av Matterödsåsen och i öster tornar Göingeåsen upp sig. Den varierade naturen erbjuder flera mil med fina vandringsmöjligheter med Hovdala slott som nav.

Spår från förr
Hällristningar, fossil åkermark och en förhistorisk boplats i Dalleröd. Ja spåren är många efter alla de människor som levt i området under årtusenden. Även skogen i reservatet har fått sin prägel genom äldre generationers vedhämtning. Något som sannolikt tog fart i samband med Hovdala slotts tillkomst under 1500-talets början. Det ståtliga porttornet uppfördes först år 1600 av Sivert Grubbe. I början av 1600-talet, när Skåne fortfarande var danskt, försökte svenskarna inta slottet under Kalmarkriget. Men det dröjde till 1658 innan Skåne och Hovdala blev svenskt genom freden i Roskilde. Men freden varade inte länge. Under det Skånska kriget 1675-79 intogs slottet åter av danskarna. Då eldhärjades stora delar, men porttornet klarade sig. Resten av dagens byggnader är från tidigt 1700-tal.

Biblioteksruin och torpet Boketorp
På 1790-talet började ägaren till Hovdala slott att bygga ett bibliotek mitt ute i den då steniga ljungmarken sydväst om slottet. Idag är här skog, men bland bokstammarna reser sig ruinerna efter denna fantasieggande stenbyggnad. Biblioteksruinen ligger utmed en av vandringslederna och är idag en populär sevärdhet. I ett biflöde till Hovdalaån ligger resterna av två tullkvarnar. Den övre var i drift mellan åren 1804 -1920. I anslutning till kvarnarna ligger 1800-tals huset Boketorp.

I Hovdalaområdet har det tidigare funnits många torp och gårdar. Några försvann i samband med dammbyggen och grustäkt, men flertalet revs när Fortifikationsverket förvärvade området för militärt övningsändamål i mitten av 1900-talet. Skogsbruket upphörde då i princip helt, något som gynnat många arter.

Militärt övningsområde fredade skogen
Tack vare områdets historia som militärt övningsområde har det inte bedrivits något aktivt skogsbruk. Något som har bidragit till att området har mycket höga naturvärden idag.

Dallerödsskogen har som exempel inte varit föremål för skogsbruksåtgärder sedan andra världskriget. Men då höggs många av de äldre träden till ved som sändes till Malmö. Idag finns här näringsrika bok- och ekskogar, men också lövsumpskogar längs med bäckar ner till Finjasjön. Mängden död ved är riklig. På marken växer gulsippa, lungört, hässelklocka, ormbär, aklejruta och gullpudra. Även moss- och lavförekomsten är riklig med arter som askvårtlav, västlig husmossa och den exklusiva pepparporellan. Bland fåglarna märks grönsångare, entita, duvhök, rödvingetrast, mindre hackspett, och spillkråka. Området är unikt både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv.

Slingrande å och flygande läderlapp
Hovdalaån är en starkt slingrande å i en lövsskogsklädd dalgång. Här lever ett hundratal individer av den sällsynta flodpärlmusslan. Beståndet är tyvärr under minskning och riskerar att försvinna. I ån finns även flat dammussla och äkta målarmussla. Vid ån syns fåglar som den turkos-röda kungsfiskaren, den gul-grå forsärlan, samt strömstaren som likt uttern simmar i vattnet. Alsumpskogen närmst ån är tidvis översvämmad och här finns alar med grova socklar. I dalgångens sidor växer gammal men klen bok och avenbok. På marken syns gulplister, desmeknopp och rikligt med mossor och lavar. Vissa med namn som rosa lundlav, bokvårtlav och bokkantlav. Man kan även få se den koralliknande svampen koralltaggsvamp. Skogsduva och stenknäck är några av skogens fåglar.

Områdets äldre ädellövskog är en viktig livsmiljö för fladdermöss. Här lever som exempel barbastell och den mycket sällsynta bechsteins fladdermus som bara är känd från ett fåtal platser i Sverige, främst från Nävlingeåsen i Skåne. Vid Björkviken kan du även se sydpipistrell och mindre brunfladdermus. Hovdalaåns dalgång med omgivningar är en av Sveriges artrikaste fladdermuslokaler. 18 av de 19 arter som är noterade i Sverige finns här. Andra exempel på arter som setts är större musöra, sydfladdermus, nordfladdermus, fransfladdermus, brunlångöra, dammfladdermus, trollpipistrell, dvärgpipistrell och större brunfladdermus.