Döda byn och Kastagropen från Lerjevallen 15 km kuperat

Parking

Friluftsområdet Lerjevallens parkering

Följ röda spåret till höger (södra sidan) om sjön

Skidbacke upp till höger

Vänster över gångbro

Vindskydd

Följ skogsvägen

Marje-Månsens ruin

Snett höger över hygget, följ hjulspåren till vänster om förfallen stuga.

Löne-Svens och Tingstrappan upp till höger ca 50 m in i skogen

Tingbänkarna

Beskrivning av lämning Plats med tradition och namn. Platsen kallas Tingbänkarna. En klipp-avsats, ca 20 m l och 2-3 m h. Tingbänkahatt är sockenmöte mellan Opp-manna och Vånga socknar. 20 m SSV om gränsknäet är en husgrund, 5x3 m (NV-SÖ) och intill 1,7 m h. N väggen utgörs av den s.k. Tingbänken. Tradition Var en gång tingsplats. Vid Tingbänkarna dömdes och hängdes snapphanar.

Löne-Svens

3. Löne-Svens Löne-Svens Citat ur boken Bergtagen Bygd, utgiven av Oppmanna-Vånga Socknars Sparbank vid bankens 100-årsjubileum 1970: "På Lönetorpet bodde Löne-Sven med sin gamla mor. Han arbetade för arrendet nere i Staversvad och gick trött hem om kvällen. Han satte sig en gång för att vila i uppförsbacken och somnade, men vaknade tids nog för att hinna tillbaka till arbetet i morgonstunden. Löne-Elna ängslades för trolltyget i skogen och gömde sina få ägodelar under buskar och stenar. Stengärdesgården kring torpet är byggd ihålig som en god skattgömma. Men den är nu, lika tom som stenkällaren och fårkätten, där det nog alltid varit tomt på det mesta." Koordinater: SWEREF 99 TM: N623022 E045799 lat/long/WGS84: N56o 12,900’ E14o 19,354’ Lämningstyp Definition och kommentar Lägenhetsbebyggelse Typ: torp Beskrivning av lämning Torplämning, ca 90 x 80 m (Ö - V) bestående av 1 boningshusgrund och 1 ekonomibyggnadsgrund. Boningshusgrunden är ca 12 x 7 m (Ö - V) och intill 0,6 m h. Spismursröse, 2 x 2 m st och 1 m h. Källargrop, 3 x 2 m (Ö - V) och 1 m dj. Husgrunden i områdets NÖ del är 4 x 4 m med intill 1,3 m h kallmurade väggrester. Torplämningen avgränsas av stenmurar och i området finns röjningsrösen.

Höger ner till Jockums-Anna

Jockums-Anna

4. Jockums-Annas Om Jockums-Anna: ”Lika illa ställt hade Jockums-Anna, som bodde i en backstuga med sin lilla Ingrid. Jockum-Fritz var en tysk krigsman, som följt den svenska hären hem från Karl-Johans tyska fälttåg. Men hans dotter Anna sade aldrig vem som var far till barnet sitt, men det blev känt när en torpare ruade sig svårt på dödsbädden över det onda han gjort med Jockums-Anna. Prästen gav honom Guds förlåtelse och då fick han den säkert även av Jockums-Anna. Tolv stenar mot en backsluttning är resterna av Jockum-Annas hydda och ett minnesmärke över ett människoöde.” Koordinater: SWEREF 99 TM: N623034 E045807 lat/long/WGS84: N56o12,965’ E14o19,436’ Lämningstyp Definition och kommentar Lägenhetsbebyggelse Typ: torp Beskrivning av lämning Torplämning, ca 45 x 45 m (NNV - SSÖ) bestående av 1 boningshusgrund. Denna är ca 11 x 5 m (NNV - SSÖ) med intill 0,8 m h kallmurade väggrester. Ingrävd i sluttning. Spismursröse, 3 m st och 1 m h.

Photo

Örn-Olas

6. Örn-Olas Örn-Ola, var slaktare och sålde kött i Kristianstad. Han blev ofta länge i stan och hade sällan pengar med sig hem. Barnen trivdes inte i skogen, grebban gifte sig nere i bygden och pågen for till Amerika. Jordmånen i Kansas gav bättre lön för mödan och arbetet hade han i blodet. Men än blommar vårdträdet vackert om våren över stengrunden hos Örn-Olas, om någon miljonär från USA skulle komma på besök. Koordinater: SWEREF 99 TM: N623055 E045818 lat/long/WGS84: N56o13,082’ E14o19,540’ Lämningstyp Definition och kommentar Lägenhetsbebyggelse Typ: torp Beskrivning av lämning Torplämning, ca 45 x 20 m (ÖNÖ - VSV) bestående av 1 boningshusgrund. Denna är ca 10 x 7 m st (NÖ - SV) och 0,3 - 0,5 m h. Spismursröse 2,5 x 2,5 m st och 0,8 h med inslag av tegel. Källare i SV, 4 x 4 m st och 1,3 m dj med ingång i SV. Avgränsas av stenmur.

Vänster in I skogen

Waypoint

Svårt att hitta stig och markeringar

Vänster

Följ stigen till höger, skogsavverkning har förstört stigen

Photo

Vänster

Skära-Lassens

Lägenhetsbebyggelse Typ: torp Beskrivning av lämning Torplämning, ca 65 x 30 m (NV - SÖ) bestående av 1 boningshusgrund och 1 ekonomibyggnadsgrund. Boningshusgrunden är ca 9 x 5 m (NNÖ - SSV) med spismursröse, 2 x 2 m st och 1,5 m h. Grundens avgränsning mot intilliggande väg är otydlig. Ekonomibyggnadsgrunden är ca 8 x 4 m (NÖ - SV) med intill 1,8 m h kallmurade väggrester. Ingrävd i backen, bestående av två sektioner med 0,7 m br mellanvägg och varsin ingång i SÖ.

Följ skogsvägen

Följ stengärsgården till höger ett par hundra meter till Rosatorpet

Rosatorpet

Följ gammal väg österut därefter stig genom plantering till Stångabrotorpet

Spångabrotorpet

Beskrivning av lämning Torplämning, bestående av 1 husgrund. Denna är uppskattningsvis ca 15 x 5 m (NV - SÖ) med källare i NV som fyllts med sten.

Photo

Vänster OBS. Ta skogsvägen till vänster. Denna övergår i stig (f.d. Skåneled)

Jag har här spelat in en felaktig rutt som jag har korrigerat genom att gå tillbaka till felaktigt vägval och på nytt påbörja inspelningen därifrån.

Följ stengäsgården ett par hundra meter till Halje-Pers ruin

Photo

Haje Pers

19.Haje-Pers Haje-Pers Torpet har fått sitt namn efter en man som kallades Haje-Per. Han hette egentligen Per Olsson d y. Eric Olsson återger att han fått berättat för sig att Haje-Per hade en hushållerska som var Erics farmors syster, Elna Granqvist, född 1865. De bodde i torpet på 1890-talet. Tillsammans med Haje-Per hade hon två barn. När de skulle gå till prästen i Oppmanna för att ta ut lysning blev de ovänner, så det planerade äktenskapet blev inte av. Senare bodde Viktor och Hilda Strömberg på torpet, troligen i slutet av 1910-talet. Viktor dog i Spanska sjukan 1919. Då flyttade Hilda Strömberg till sin far på Örsnäs ägor. Den siste brukaren var troligtvis Örna-Bengten och hans hustru Hanna som flyttar in 1919. Örna-Bengten kom från Örnanäs i Örkeneds socken. Eric Olsson berättar att han från sin barndom är mer bekant med att platsen benämns Bengtas eller Örna-Bengts. Torpet Haje-Pers finns inte utritat på några äldre kartor. Det närmaste man kommer är den häradsekonomiska kartan från 1929-31. På den syns en konstigt vinklad gräns där lämningarna ligger idag. Vid den typen av gränser hittar man ofta torp, uppger Bertil Helgesson. Eftersom Haje-Pers inte heller finns med på lantmäterikartan (ägodelning) från 1861, kan man anta att torpet är byggt senare än 1861 och rivet före 1929, eller att det av någon anledning inte kom att ritas in på kartan.

Sätta-Nissens

20. Slätta-Nissens Slätta-Nissens Namnet Slätta-Nissens kommer av att Nils Jönsson, Slätta-Nissen, bodde i torpet i början av 1900-talet. Torpets siste boende var Slätta-Nissens fosterson Robert Lindberg som bodde här några år in på 1930-talet. Det tidigaste kartbelägget från torpet är från enskiftet 1812. På platsen finns bostadshuset markerat samt inägor. Torpet ligger inom Norra Kopparetorps ägor. 1930 ägdes torpet av Olof Olsson, Klockenakull, som även brukade marken. Efter att torpet stått tomt en tid och blev tillhåll för bl a luffare valde Olof av flera orsaker att elda ned torpet någon gång i mitten av 1940-talet. Källa: Artikel i hembygdsföreningens årsskrift 2008. Koordinater: SWEREF 99 TM: N623158 E046003 RT 90: X623420 Y141007 lat/long/WGS84: N56o13,645’ E14 o21,322’

Starkatorpet upp till vänster

21. Starkatorpet Torpet låg på Fegelstorps utmarker och har fått sitt namn efter de sista brukarna Sven och Malena Stark. Sven Stark dog 1916 och Malena flyttade från Vånga socken före 1920 till Österslöv. Torpet eldades medvetet ned på 1920-talet. Starkatorpet låter sig inte hitta så lätt i det äldre kartmaterialet. På karta från 1861-62 finns markering för torp som troligtvis är Starkatorpet. På den häradsekonomiska kartan från 1931 syns inägorna tydligt markerade, mellan dem finns en liten markering som kan vara Starkatorpet. Eric Olsson minns att inägorna brukades som åkrar på 1950-talet av Fegelstorp. Lämningarna efter husgrunden är delvis förstörda, troligtvis i samband med skogsarbeten, men är fortfarande fullt synliga. Kvar finns grundstenar, spismursröse och stenmurar. Källa: Hembygdsföreningens årsskrift 2008. Dokument: Starkatorpet, av Laila Stark, ur hembygdsföreningens årsskrift 2013. Koordinater: SWEREF 99 TM: N6231540 E0460210 RT 90: X623416 Y141025 lat/long/WGS84: N56o13,625’ E14 o21,498’

Gå mot Kastagropen

Kastagropen med predikstolen

Kastagropen En ravin som sträcker sig ca. 1 km i nord-sydlig riktning. På dess botten går en väg som brukats sedan medeltid. Längs en del av denna rinner en bäck. Ravinens sidor är bevuxna med lövskog, bl.a. avenbok. Ett utskjutande klippblock i dess norra del benämns Predikstolen. Området är klassat med biotopskydd. Beskrivning ur boken Bergtagen bygd, utgiven av Oppmanna-Vånga Sparbank 1970: ”Denna underbara men samtidigt nästan spöklika dalgång, som löper från Fegelstorp norrut mot Dyneboda, har länge sysselsatt folkfantasin. Geologerna konstaterar lakoniskt att det är en sprickdal, som i tidernas morgon uppstått genom en sprickbildning i urberget där kanterna ej förskjutit sig nämnvärt i höjdled. Detta är en ovanlig men alls inte unik tilldragelse i jordytans födslovånda. Den i Skåne mest bekanta sprickdalen är måhända Skäråns dalgång vid Skäralid med Kopparhatten. Även Kastagropen har sitt vattendrag även om allt här är av något blygsammare format. Men den vilda skönheten i ”vår” sprickdal står ingen annan efter och de väldiga urtidskrafter som här urladdats för osökt tanken till jättar och andra kraftfulla väsen.” Om Kastagropen finns ett otal sagor och sägner. En hel del av dessa handlar om vad som skulle ha utspelat sig här under snapphnekrigen på 1600-talet. Upphovet till flera av dessa snapphanesägner står att finna i Carl August Cederborgs författarskap. Cederborg (1849-1933) skrev ett antal, på sin tid mycket populära, historiskt-romantiska skildringar om snapphanetiden och Göingebygden. Den första, Göingehövdingen, utkom 1898. I några av böckerna beskriver han händelser som utspelar sig i- och omkring Kastagropen. Här berättas bl.a. hur snapphanehövdingen Lille Mats talade till sina underlydande från klippan som kallas Predikstolen. Cederborgs böcker lästes flitigt, framförallt under första delen av 1900-talet, och flera läsare tog till sig innehållet i romanerna som verkliga händelser, vilket har gett upphov till en del av de sägner som fortfarande florerar. Källa: Boken Bergtagen bygd, Vikipedia, August Cederborgs författarskap

Photo

Kastagropen

Höger

Vänster på stig in i skogen

Vänster

Höger in på stig

Photo

Vänster

Höger

Photo

Följ samma väg tillbaka till Lerjevallen.

(väganvisningar saknas på tillbakavägen eftersom systemet inte tillåter fler punkter, waypoints)