Mala Stenar Myreholms Gyl t.o.retur 16,6 km

Parkering

Mala Stenar

Photo

Photo

Waypoint

Hålväg börjar

Lämningstyp Färdvägssystem Beskrivning av lämning Hålvägssystem, bestående av 4 hålvägar med en sammanlagd längd av ca 230 m. Hålvägarna är ca 2 m br och intill 0,6 m dj. Ytterligare information kan finnas under Dokument och bilder. Lämningen består av Färdväg - Typ: hålväg, antal 4 När en väg på grund av upprepande slitage blev för "dikig" eller på annat sätt obekväm, valde man att gå vid sidan om och därför kan man i hålvägstäta områden ofta se flera parallella stråk intill varandra. Vissa hålvägar är nästan V-formade i genomskärning, medan andra kan ha en U-form. De senare visar att de fortfarande brukades när man började använda vagnar. Hålvägar förekommer mest i sluttningar eller på åsar där många människor har färdads. Smärre hålvägar trampas fortfarande in av djur och människor där flitigt nyttjade stigar passerar genom lösa markytor.

Hålväg slut

Vik av skogsvägen på stigen till vänster

Photo

Photo

Photo

Myreholms Gyl

Photo

Följ stigen till vänster

Följ skogsvägen till höger

Linbasta

Lämningstyp Textilindustri Verksamhet: linberedning Beskrivning av lämning Linbastu, totalt 12x6 m (ÖNÖ-VSV). I V är själva bastudelen,invändigt 4x3 m och 1.7 m h, kallmurad med äkta valv av 0.3-0.6 ml stenar. Den öppna förgården i Ö framträder idag somövertorvade vallar, 1-2 m br och intill 0.4 m h. Linbastan uppvärmdes med ved och konstruerades så att linet torkade av värmen utan att ta eld. En linbasta byggdes därför av sten, ofta med valv, och med tanke på brandfaran stod de ofta en bit bort från övrig bebyggelse. Linbastan består av en främre, yttre del, kallad brydestuan, en bakre del kallad bastun, där ugnen fanns. I dag är oftast inte brydestuan bevarad då denna var enklare byggd. Ofta byggde man in grunden i en backsluttning. Man kunde även torka säd, röka kött eller korv i linbasturna, samt användas som badstuga. Linodlingen minskade vid sekelskiftet 1900 eftersom bomullsimporten blev allt viktigare. För att bevara linodlingen inrättades i runt 1900 regionala linberedningsanstalter, i Skåne, exempelvis i Hässleholm, vilket gjorde att användningen av linbasturna efter hand upphörde.

Ta stigen till vänster

Photo

Hålvägssystem

När en väg på grund av upprepande slitage blev för "dikig" eller på annat sätt obekväm, valde man att gå vid sidan om och därför kan man i hålvägstäta områden ofta se flera parallella stråk intill varandra. Vissa hålvägar är nästan V-formade i genomskärning, medan andra kan ha en U-form. De senare visar att de fortfarande brukades när man började använda vagnar. Hålvägar förekommer mest i sluttningar eller på åsar där många människor har färdads. Smärre hålvägar trampas fortfarande in av djur och människor där flitigt nyttjade stigar passerar genom lösa markytor.

Hålvägssystem slutar